- Programmering

1
Programmera Arduino
2
Ny lärarhandledning i Scratch på svenska
3
Kod, Programmering, Datalogiskt tänkande eller Digital kompetens?
4
Programmering på Mälarhöjdens skola
5
Verktyg för att börja med kod i skolan
6
Programmering på Edvardslundsskolan i Torshälla
7
Programmeringskurser utanför skolan
8
Digitalkunskap på Skönsmons skola
9
Koda i låg- och mellanstadiet
10
Pratibha Srinivasan om hörselskadade och Scratchprogrammering

Programmera Arduino

Magnus Carlenäs på Rolftorps skola i Varberg undervisar år 7-9, för andra året med Arduino. Han dokumenterar sitt arbete på webbsidan Arduino.moobis.se. Sidan kommer att bli mer innehållsrik allteftersom.

Meningen är att man ska kunna lära känna en komponent i taget och lösa lite olika problem parvis genom Scratch4arduino eller mblocks. Eleverna får där efter en lite större uppgift att lösa individuellt.

Programmeringen används som ett medel för att jobba med flera av Teknikämnets centrala innehåll (t.ex. styr och regler med elektronik) och kunskapskrav. Exakt innehåll och krav kommer att presenteras på bloggen.

Magnus jobbar i helklass och just nu är det ca 15 st Arduinos igång samtidigt vilket är lite svettigt emellanåt, men roligt, hälsar han.

Magnus finns på Twitter:
@mcarlenas

Ny lärarhandledning i Scratch på svenska

Skärmavbild 2015-10-30 kl. 08.06.29Christina Löfving har i samarbete med Stiftelsen för internetinfrastruktur (iis) gett ut en lärarhandledning i hur du kan använda Scratch i undervisningen. Teknik, matematik, musik, språk och bild är de ämnen som det finns lektionsplaneringar till.

Materialet är tydligt, enkelt att följa och med bra koppling till lgr11.

Ladda ner lärarhandledningen här.
click this
 

Kod, Programmering, Datalogiskt tänkande eller Digital kompetens?

I måndags var jag på ett seminarium om Datalogiskt tänkande i skolan, på Skolverket. Jag tycker det är på sin plats att problematisera lite kring begreppen som vi slänger oss med. Vad är det vi vill att eleverna ska lära sig egentligen? Vi kan börja med att definiera vad begreppen innebär på ett mer semantiskt plan.

Kod: Kod är det som skrivs för att få en dator att utföra något. Att skriva själva koden heter att koda.

Programmering: För att kunna skapa program av kod, krävs en mer omfattande verksamhet än bara själva kodandet. Det gäller att planera kod och skissa upp hur olika delar påverkar varandra till exempel. Att koda är en del av programmeringen, men innefattar problemlösning och skapandet av algoritmer.

Datalogiskt tänkande: För att kunna programmera används datalogiskt tänkande. Det innebär att lösa komplexa problem genom att bryta ner dem till mindre bitar, leta mönster, skapa abstraktioner och skriva algoritmer. Detta kan vi tillämpa vid all form av problemlösning, inte bara programmering.

Digital kompetens: Det här är ett av nutidens mest flummiga begrepp. Vad innebär det egentligen? Det finns en mängd olika definitioner som uttrycks i allt från två till 50 punkter. För mig handlar det om att förstå så mycket av hur tekniken fungerar och hur den påverkar oss, att vi kan tänka kritiskt kring vår egen säkerhet, upplevelse och utveckling av tekniken.

Jag anser att det är det sistnämnda som är det viktigaste, att vi alla blir kompetenta nog att fatta beslut om hur vi vill agera och hur vi vill att samhället ska se ut. Jag vill helst skrota epitetet ”digitalt”. Det handlar om kompetens idag. Det handlar om vårt samhälle. Det är i allra högsta grad en demokratifråga. Om vi inte förstår hur tekniken fungerar, kan vi inte fatta beslut om hur vi vill att den ska regleras. Är det bra med övervakning? Ska anonymiseringstjänster förbjudas? Finns det en fördelar med att staten äger fibern vår information far igenom, eller är det bättre om den kontrolleras av företag? Frågor som dessa måste vi kunna fundera över. Jag menar att vi behöver utbildning på en rad områden för att bli bättre på detta. DET är det viktigaste för mig. Inte att alla kan skriva kod, programmera eller tänka datalogiskt.

Jag tror dock att det behövs kunskaper om att den digitala världen är uppbyggd av kod. Förståelsen för ettor och nollor är lika grundläggande som atomer. Det ger oss verktyg för att förstå verkligheten. Genom förståelsen för hur atomer kan ombildas i molekyler kan vi förstå fotosyntesen. På samma sätt tycker jag att det är lättare att förstå den digitala världen nu när jag vet att kombinationer av ettor och nollor kan betyda olika saker, beroende på sammanhang. Det är kunskap jag kan bygga annan kunskap med.

Här nere finns det  fiberkablar.

Här nere finns det fiberkablar.

Jag tror också att vi behöver förstå att den digitala världen är programmerad och vad det innebär i form av begränsningar. I varje programmeringsprocess måste vi göra val. Vi måste reducera information och förpacka en komplex verklighet till kod. I slutändan förstår datorn bara ett eller noll. Inte ett och ett halv. Det försvinner nyanser på vägen. Det är en viktig insikt. En annan viktig insikt är att om allt är programmerat, kan vi påverka utvecklingen. Vi kan bli mer kritiska konsumenter och vi kan även bli egna producenter.

Det datalogiska tänkandet kan leda till bättre förmåga att lösa problem, både generellt och specifikt när det kommer till att få ut full effekt av datorer. Jag tycker det är en intressant idé och det vore intressant att forska på, men i dagsläget har jag inte hittar några vetenskapliga bevis på att det verkligen fungerar så. Att elever som tränar datalogiskt tänkande i flera ämnen, blir bättre problemlösare generellt är alltså en hypotes, som jag inte fått bevisad. Jag vill gärna bli motbevisad här, men i väntan på studier i ämnet, tycker jag inte vi kan gå så långt som att hävda att just datalogiskt tänkande är det vi ska träna i alla ämnen i skolan. Det skadar nog inte med datalogiskt tänkande, det är en bra metod för att lösa problem och strukturera tillvaron, men jag kan inte hävda att vi SKA göra det i skolan, helt enkelt för att det inte finns evidens för det.

Det finns ingen vetenskaplig evidens för att arbeta med programmering i skolan heller. Jag har inga bevis för att förståelsen för ettor och noller leder till demokratiskt mer kapabla människor. Jag tycker dock att det är en aningens mindre påverkan på skolan i allmänhet om vi inför verktyg och faktakunskap, alltså programmeringsverktyg och kunskap om kod, än om vi beslutar om att införa en metod rakt över i alla ämnen. En metod för tänkande och problemlösning kräver mer omfattande studier innan det ska in i skolan.

Transfer: Svårigheten med all undervisning är att se till att eleverna kan ta med sig sin kunskap från en situation till en annan. Det kallas transfer och är bland det svåraste att uppnå i en undervisningssituation. Det kräver oftast explicit undervisning från läraren. Jag har sett det tydligt när jag haft elever som på mina lektioner med lätthet anpassar vinklar i programmeringsmiljön, men som på mattelektionen inte har en aning om vad en vinkel är. Typexempel på misslyckad transfer.

Jag tycker det är viktigt att vi vågar gå framåt. Även om skolan ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, måste vi börja arbeta för att kunna forska på något och få någon beprövad erfarenhet. Det innebär inte att hela skolan ska vara ett enda stort laboratorium. Jag tror att det går att göras klokt.

Mitt förslag är att vi skyndar långsamt. Vi måste prova oss fram och se var vi landar till slut. Om vi börjar smått kan vi se vilka effekter vi får. Vi ska inte införa en massa nytt, som inte tillför våra elever någon nytta. De som bäst kan avgöra om metoder, verktyg och innehåll ger effekt, är lärarna. Därför måste vi få fler lärare med i debatten. Jag saknar faktiskt kollegor att bolla med. Kom igen nu lärare. Ni behövs i diskussionen.

 

Programmering på Mälarhöjdens skola

Helena Dalivin och Jannike Kohinoor är lärare på  Mälarhöjdens skola i Stockholm och är drivande i skolans IT-grupp för utveckling och implementering av digitala arbetssätt i skolan.

Helena Dalivin och Jannike Kohinoor är lärare på Mälarhöjdens skola i Stockholm och är drivande i skolans IT-grupp för utveckling och implementering av digitala arbetssätt i skolan.

”Det är inte magi det som sker på webben även om man som novis kan tro det. Programmering gör eleverna medvetna om det digitala sfärens utformning som till exempel internet samt ger dem möjligheten att i framtiden påverka densamma. Det ger sannolikt en känsla av medbestämmande i samhället och bidrar till en känsla av demokrati.”

Några av de färdigheter som kommer vara efterfrågade inom fem till tio år är kreativitet, systemtänkande, analytisk förmåga och problemlösning. Färdigheter som är efterfrågade för en framtid som programmerare, entreprenörer, forskare och övriga grupper som kommer leda den digitala revolutionen och informationssamhället. Idag finns det gott om utbildningsplatser för den här målgruppen på högskolor och universitet, men fördelningen mellan tjejer och killar är väldigt ojämn.

Så här har vi gjort på Mälarhöjdens skola:

För att få upp intresset för programmering bland ungdomar (och framför allt tjejer) har vi börjat med det som kallas blockprogrammering (eller drag and drop) i Scratch, learn.code.org och LEGOmindstormEV3. Där får eleverna se direkta resultat av sitt programmerande till skillnad från hur det ser ut när man skriver kod i tex Java, PHP eller HTML. Det blir för svårt och för tidsödande och många tappar intresset på en gång. Vår förhoppning är att arbetet med förprogrammerade block ska leda till en nyfikenhet för vad man kan skapa om man kan skriva hela koden själv så om/när blocken skapar begränsningar så tar de sig vidare in i kodspråkens underbara värld.

Girls Code: Vi startade projektet och it-klubben ”Girls Code” på Mälarhöjdensskola med tjejer i år 6. En idé vi fick då fördelningen av killar och tjejer i it-branchen är så ojämn. Vi var nyfikna på om det skulle göra någon skillnad om de fick möjligheten att programmera i tidig ålder i ren tjejgrupp vad de sedan skulle vilja göra/ jobba med som vuxna. Tjejerna träffas 1 gång/vecka under ca 2 timmar. Just nu är det full fokus på att programemra egna spel i scratch sim kompisarna sedan ska få testa när vi delar dem på vår årskursblogg. Även en hel del tjejsnack hinns med 🙂 Vidare i projektet kommer tjejerna även få testa på att skriva i reell kod på webben.

Stockköping; Det är ett samarbetsprojekt i programmering med en skola i Köping. Samarbetsskolorna ligger i Stockholm respektive Köping, resultatet blev Stockköping.se I samarbetet skalar vi bort klassrummets väggar till ett klassrum worldwide! Eleverna skypar i storklass och i grupper där fokus först har varit att lära känna varandra och att kollaborativt lösa uppgifter om programmering på sajten learn.code.org. Det här blir för eleverna ett rejält och reellt arbete för riktiga mottagare som testar, lyfter och konstruktivt utvecklar varandra gentemot skolan mål i programmering som finns att hitta både i matematik och svenska. Kika vidare på: Stockköping.se

Programmering i skolan är inte begränsad till tex matematik och teknik, det är viktigt att komma ihåg. Egentligen är det bara fantasin som sätter stopp för inom vilket ämne man kan jobba med programmering.

Helena och Jannike

Helena och Jannike hittar du även på Pedagog Stockholms sajt, på bloggen Urflippat.

Verktyg för att börja med kod i skolan

Studio.code.org

studio.code.org är en bra resurs för de flesta åldrar. Med ett lärarkonto kan du följa elevernas framgångar och motgångar, samt att det finns ett gediget lärarmaterial med exempel på kringövningar och förklaringar till varför man gör olika delar. Funkar på både iPad och dator.

Bee-Bot

Bee-Bot är en liten robot som är lätt att programmera. Kan användas från 3 år och uppåt. Finns att beställa från Hands on Science och Amazon.com för ca 600 kr. Finns även som app till iPad. Ett problem med både robot och app är att man inte kan se vad eleven tryckt in och det är därför svårt att felsöka. I övrigt är biroboten ett av våra absoluta favoriter när det kommer till att introducera datalogiskt tänkande och programmering.

Läs hela texten

Programmering på Edvardslundsskolan i Torshälla

Lotta Fröjdfeldt, IT-pedagog i Eskilstuna

Lotta Fröjdfeldt, IT-pedagog i Eskilstuna

Lotta Fröjdfeldt är IT-pedagog i Eskilstuna. Här berättar hon om arbetet med programmering i Scratch för klass 5D och 5E på Edvardslundsskolan i Torshälla under våren 2015:

Under tre veckor under våren har vi arbetat med programmering i skolan. Det har vi gjort för att skapa en grundförståelse för vad programmering är för något. Vi har också samtalat om hur mycket i vår vardag som stryrs av olika program, programmerade av någon programmerare.

Vi började vårt arbete med att skapa ”program” åt varandra med papperspilar som talade om hur en spelmark skulle gå på ett spelbräde. På det sättet lärde vi oss om begreppen ”instruktion”, ”program”, ”loop” och ”funktioner”.

Läs hela texten

Digitalkunskap på Skönsmons skola

Mathias Mjörnheim IT-pedagog och Förstelärare i skolutveckling

Mathias Mjörnheim
IT-pedagog och Förstelärare i skolutveckling

”Största glädjen för mig är ändå när man hör elever prata med sina föräldrar när de blir hämtade på fritids om saker vi har pratat om på Digitalkunskapen eller hur jag får höra från deras mentorer att det vi gör förenklar deras arbete.”

Mathias Mjörnheim
IT-pedagog och Förstelärare i skolutveckling
@ITmagister

Skönsmons skola är en kommunal F-6 skola med precis under 400 elever. Runt 2010 började skolan moderniseras, gröna tavlor byttes ut mot whiteboards och projektorer sattes upp i alla klassrum. En revolutionerande förändring för många, äntligen kunde man streama film och jobba med webb på ett mer naturligt sätt. Mathias stannade dock inte där utan ville fortsätta utvecklingen och förbättra/förenkla och göra lärandet mer interaktivt. 2012 började skolan, som ett led i detta, att sätta in SMART-Boards på skolan. Det gjorde lärandet interaktivt, på riktigt.

Läs hela texten

Koda i låg- och mellanstadiet

Marina Nordin, Lärare, Utsäljeskolan Huddinge

Marina Nordin, Lärare, Utsäljeskolan Huddinge

”Eleverna fick titta på verklig kod och hur appar utvecklade sig. De trodde ofta att det var lika enkelt att tillverka apparna som att använda dem. När de fick se kod för första gången häpnade de.”

Marina Nordin är lärare i Ma/NO/Svenska och Engelska Utsäljeskolan. Hon jobbar parallellt med utveckling av pedagogiska appar och arbetar aktivt med att digitalisera undervisningen. Marina har tidigare arbetat på ett IT-företag. Här berättar hon om sitt arbete med programmering på låg och mellanstadiet.

Läs hela texten

Alla texter på webbplatsen har licensen CREATIVE COMMONS (CC BY-NC-SA). För illustrationer och foton gäller konstnärens originallicens.