Slut-shaming för hundra år sedan

Oavsett om vi är direkt drabbade eller inte är uthängningar av olika slag en del av vår digitala vardag. Genom att jämföra moderna med historiska skeenden ges eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Samtidigt skapar uppgiften viktiga samtal om uthängningar på sociala medier. Beroende på fokus kan uppgiften även inkludera förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Uppdrag

Jämför texten om ”slut-shaming” (2014, Marcin de Kaminski) och Albert Einsteins brev till Marie Curie. Vad säger de om likheter och skillnader mellan samhället idag och för 100 år sedan?

Material

  • Slut-shaming av Marcin de Kaminski (2014)
  • Albert Einsteins brev till Marie Curie (1911)

Tidsåtgång

1 lektion

Fortsätt läsa Slut-shaming för hundra år sedan

Digital Historia

Historieämnet ligger som en grund för förståelsen av vår samtid. Vi måste sätta oss in i det som varit för att förstå var vi är idag. Det är också med kunskaper om hur historien har skrivits ner, som vi kan hjälpa eleverna att nå ännu större förståelse för källkritik. Hur vet vi vad som är sant? Vems version är det som berättas? Hur ser man på samma historiska händelse i ett annat land?

Stockholms Stadsarkiv och Postmuseum har fram till september 2015 de parallella utställningarna Ärbar/Sedeslös som handlar om hur till exempel ord som ”hora” i kommentarsfälten på internet kan hänga ihop med 1800-talets syn på kvinnor, män, sexualitet och heder. Utställningen på Postmuseum visar texter från då och nu och visualiserar på ett pedagogiskt sett hur vi i allra högsta grad bär med oss bitar av historien in i den digitala världen.

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för att jobba med sex- och samlevnad och jämställdhet i ämnet historia. Där lyfts bland annat historikernas viktiga uppgift att beskriva det förflutna. Forskaren Bo Eriksson talar om hur synen på Drottning Kristina återspeglas i texterna om henne, beroende på i vilken tid texterna är skrivna. En spännande övning kan vara att se om eleverna kan hitta skillnaderna och få dem att reflektera över vilken makt historieskrivare har för att påverka hur vi ser på tillvaron.

Idag finns det strömningar i samhället som verkar för en stramare syn på nationalitet och landsgränser, samtidigt som det på internet skapas en värld där landsgränser suddas ut och begrepp som nationalitet och hudfärg blir fullkomligt ointressant. I det sammanhanget blir det intressant att titta på hur de nordiska staterna bildades och hur vår karta har förändrats genom tiderna.

 

 

 

Webbens resurser WW1

Den här lektionen erbjuder en samling webbaserade resurser för att närma sig fakta om första världskriget på ett lite annorlunda sätt. På samma gång inkluderas samtal om sökstrategier för webben.

Genomförande/uppdrag

Introducera de sex resurserna (nedan) och förklara på vilket sätt du tror att de kan vara till nytta för eleverna. Ta tillfället i akt att även fråga efter elevernas bästa sökstrategier för webben. Du kan till exempel tipsa om att:

  • lägga till ordet ”interactive” och kanske få en annan användarupplevelse än av en vanlig bok eller text
  • du får olika källor beroende på vilket språk du söker på. Svenska ger inte lika många träffar eftersom inte Sverige var delaktiga i till exempel första världskriget medan engelska ger många bra träffar. Skulle det dyka upp andra typer av källor om vi kunde söka på tyska?

Material

Tidsåtgång

1 lektion för att presentera materialet. Sedan behöver eleverna mer tid att gå igenom källorna, så klart.

Fortsätt läsa Webbens resurser WW1

Mikael Bruér om digitalisering av skolan

mikael bruer”För mig är digitaliseringen av skolan också viktig av ytterligare ett skäl. Det finns en demokratiaspekt i det hela. Vi vet inte vart framtiden landar men vi kan vara tämligen säkra på att den digitala utvecklingen kommer fortsätta gå framåt.”

Mikael Bruér. Lärare i Historia och Religion på Fagrabäckskolan i Växjö, en stor 1-1-skola med elever från alla olika samhällsgrupper med olika behov av hjälp, stöd och utmaningar.

Fortsätt läsa Mikael Bruér om digitalisering av skolan