Den som är utan skuld, skriver första tweeten

I sociala medier uppstår ibland så kallade drev. Det är när många personer och medier reagerar tillsammans mot någon annan. En tweet från Justine Sacco fick till exempel enorma konsekvenser för henne. Här används en vanlig företeelse i sociala medier för att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.

Uppdrag

Berätta om Saccos öde eller låt eleverna läsa artiklarna nedan. Resonera om hur vi kan se på Justine Saccos, Sam Biddles och ”hatarnas” agerande utifrån Konsekvensetik, Avsiktsetik och Situationsetik.

Fortsätt läsa Den som är utan skuld, skriver första tweeten

Digital Religion

Hur skapar unga sin identitet idag? På nittiotalet hängde det på att se snygg ut i skolkatalogen en gång om året. Det var där chansen fanns till att visa upp sig och befästa ”det här är jag”. Idag kan unga lägga upp olika bilder på sig själv på instagram och liksom mejsla fram sin personlighet. Vem vill jag vara? Vem vill andra att jag ska vara? Vilka bilder får flest likes och vad händer om ingen vill varken följa mig eller gilla mina bilder?

Religionsämnet är det som ger störst möjlighet till att ta sig dessa viktiga och engagerande frågor. Vem är jag och vem vill jag bli? Det anses så viktigt att det är ett av huvudsyftena med ämnet, att eleverna ska få reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.

Men hur gör man då? om en kompis börjar lägga upp konstiga bilder, om någon i klassen råkar ut för elaka kommentarer, och är det överhuvudtaget rätt att skaffa ett konto på instagram när man inte ens fyllt 13?
Unga har ett stort behov av att resonera och argumentera kring dessa frågor som dyker upp i olika skepnader. De hanterar moraliska frågeställningar kanske varje dag och förtjänar att få hjälp att sätta en ram på sina tankar. De behöver granska sina och andras värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Mikael Bruér om digitalisering av skolan

mikael bruer”För mig är digitaliseringen av skolan också viktig av ytterligare ett skäl. Det finns en demokratiaspekt i det hela. Vi vet inte vart framtiden landar men vi kan vara tämligen säkra på att den digitala utvecklingen kommer fortsätta gå framåt.”

Mikael Bruér. Lärare i Historia och Religion på Fagrabäckskolan i Växjö, en stor 1-1-skola med elever från alla olika samhällsgrupper med olika behov av hjälp, stöd och utmaningar.

Fortsätt läsa Mikael Bruér om digitalisering av skolan

Religionskunskap

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
 
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
– analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
– analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
– reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
– resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
– söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

 
Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap