Johan Eriksson, Förstelärare, SO 7-9 på Runbacka skolor
”Framförallt använder jag datorer i undervisningen för att integrera med eleverna och tydliggöra mål vad vi håller på med. Jag försöker också göra en koppling mellan skolan och elevernas verklighet/vanliga liv, framförallt genom att använda sociala medier.”
Johan Eriksson är förstelärare och undervisar i SO för åren 7-9 på Runbacka skolor (Runan) i Sollentuna. Han har jobbat som SO-lärare sedan 2003 och undervisat på en ”en-till-en”-skola sedan 2010. Här berättar Johan om hur han som tekniskt ointresserad från början, hittat nyttan och inspirationen i olika digitala verktyg.
Hur skapar unga sin identitet idag? På nittiotalet hängde det på att se snygg ut i skolkatalogen en gång om året. Det var där chansen fanns till att visa upp sig och befästa ”det här är jag”. Idag kan unga lägga upp olika bilder på sig själv på instagram och liksom mejsla fram sin personlighet. Vem vill jag vara? Vem vill andra att jag ska vara? Vilka bilder får flest likes och vad händer om ingen vill varken följa mig eller gilla mina bilder?
Religionsämnet är det som ger störst möjlighet till att ta sig dessa viktiga och engagerande frågor. Vem är jag och vem vill jag bli? Det anses så viktigt att det är ett av huvudsyftena med ämnet, att eleverna ska få reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Men hur gör man då? om en kompis börjar lägga upp konstiga bilder, om någon i klassen råkar ut för elaka kommentarer, och är det överhuvudtaget rätt att skaffa ett konto på instagram när man inte ens fyllt 13?
Unga har ett stort behov av att resonera och argumentera kring dessa frågor som dyker upp i olika skepnader. De hanterar moraliska frågeställningar kanske varje dag och förtjänar att få hjälp att sätta en ram på sina tankar. De behöver granska sina och andras värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
Historieämnet ligger som en grund för förståelsen av vår samtid. Vi måste sätta oss in i det som varit för att förstå var vi är idag. Det är också med kunskaper om hur historien har skrivits ner, som vi kan hjälpa eleverna att nå ännu större förståelse för källkritik. Hur vet vi vad som är sant? Vems version är det som berättas? Hur ser man på samma historiska händelse i ett annat land?
Stockholms Stadsarkiv och Postmuseum har fram till september 2015 de parallella utställningarna Ärbar/Sedeslös som handlar om hur till exempel ord som ”hora” i kommentarsfälten på internet kan hänga ihop med 1800-talets syn på kvinnor, män, sexualitet och heder. Utställningen på Postmuseum visar texter från då och nu och visualiserar på ett pedagogiskt sett hur vi i allra högsta grad bär med oss bitar av historien in i den digitala världen.
Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för att jobba med sex- och samlevnad och jämställdhet i ämnet historia. Där lyfts bland annat historikernas viktiga uppgift att beskriva det förflutna. Forskaren Bo Eriksson talar om hur synen på Drottning Kristina återspeglas i texterna om henne, beroende på i vilken tid texterna är skrivna. En spännande övning kan vara att se om eleverna kan hitta skillnaderna och få dem att reflektera över vilken makt historieskrivare har för att påverka hur vi ser på tillvaron.
Idag finns det strömningar i samhället som verkar för en stramare syn på nationalitet och landsgränser, samtidigt som det på internet skapas en värld där landsgränser suddas ut och begrepp som nationalitet och hudfärg blir fullkomligt ointressant. I det sammanhanget blir det intressant att titta på hur de nordiska staterna bildades och hur vår karta har förändrats genom tiderna.
I teacherhacks syn på digitalitet försöker vi se bortom verktygen. Det ska inte behövas en dator eller ens internet, för att kunna förbereda eleverna bättre på att vara medborgare i digitala samhället. Det vill vi lyfta eftersom det är lätt att lärare på skolor där tekniken inte finns, skyller på att det inte går och låter eleverna hamna ännu mer efter. Det går visst! Geografi med digitalt perspektiv handlar inte bara om att kunna köra kartnamnsträning via appar och spel, även om det är utmärkta verktyg. Det är kanske mer spännande att visualiera världen med google earth istället för en väggkarta, men det säger inget om att elevernas förståelse för världen eller kartan bli bättre.
För att komma vidare måste vi till exempel utmana och utforska våra förutfattade meningar om världens tillstånd. Det finns verktyg som gapminder som gör oss uppmärksamma på att vi kanske inte alltid har rätt bild av hur världen utvecklas. 2013 gjorde gapminder ett test med 15000 svenskar om hur de tror om relationerna mellan länder i världen. Gör gärna testet i kollegiet och jämför om ni ligger lika illa till som genomsnittliga svensken enligt gapminders resultat. (Ni geografilärare har säkert alla rätt, men som vanlig dödlig svenskfröken kan jag erkänna att jag var ute och cyklade i vissa frågor/Karin). Med hjälp av resurser direkt från universitet och institut, kan vi erbjuda färska siffror och ta del av aktuell forskning, oavsett om våra elever har en egen dator eller iPad i skolan.
I syftestexten i kursplanen för geografi blir det tydligt att fokus ligger på att kunna använda kunskaper för att analysera, utforska och värdera resultat av information. En orsak till att man lyft upp det, är att i resultaten från Skolverkets utvärdering av undervisningen i geografi, NU-03, framgick att eleverna hade svårt med djupare förståelse för hur man tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att utveckla förmågan att resonera kring orsaker och konsekvenser.
Hållbarhetsaspekten är en annan viktig del av ämnet, som lyfts fram i kursplanen. Med kunskaper om vilka avstånd som varor skeppas, vilka naturtillgångar som skövlas för produktion, konsekvenserna för landskap när vegetation försvinner och erosionen ökar och så vidare, får eleverna bättre möjligheter till att fatta miljömässigt hållbara beslut.
Digitaliseringen påverkar också var vi bor och hur vi identifierar oss. Riktigt inbitna interneträvar menar att den nationella staten har spelat ut sin roll och att ett nytt samhälle utan gränser växer på internet. Internetvalutan Bitcoin skulle kunna vara ett exempel på en sådan tendens. Om vi bortser från något fanatiska idéer så kvarstår faktum att facebook idag är vår tredje största nation, sett till invånarantal. Det innebär att vi delar delar en slags medborgarskap med människor från hela världen. Det om något talar för att vi måste ta in det digitala perspektivet i skolan och hjälpa eleverna att förhålla sig till en värld som blir både större och mindre på samma gång.
Källa: Leverage. Social media image via Shutterstock
Skolspanarna berättar om digitala verktyg i geografiundervisningen.
”Den kritiska faktorn som avgör utfallet är HUR digitaliseringen kommer till uttryck. Det är inget slumpartat utan går att påverka genom bland annat noggrann undervisning och positiva förebilder.”
Jacob Möllstam utgår från ett grattiskort på Instagram för sina observationer om digitaliseringens möjligheter i det ständigt pågående kulturbygget i klassrummet. Han ger också exempel på hur en uppgift i statistik kan skapa resonemang om digitala fotspår och strategier.
”The digitization of society has the potential of transforming the lives of children with hearing loss.”
Pratibha Srinivasan lär hörselskadade barn att tala med hjälp av Scratch. Här berättar Pratibha Srinivasan om sina erfarenheter (texten är på engelska).
Ett syfte med teknikämnet i grundskolan är att göra tekniken synlig och begriplig, eftersom den omger oss hela tiden. I dag är den digitala tekniken än mer central än för några år sedan, därför bör den lyftas in så tidigt som möjligt. Med en tendens till snudd på övertro på tekniken, är det viktigt att reflektera över vad som verkligen kan lösas av digitala verktyg och vad som är mänskliga problem som måste lösas med andra medel. Det går inte att skapa appar till allting och det går inte att filtrera bort allt elände i världen. Det är en minst lika viktig insikt, som att det går att finna nya lösningar. Att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö är därför en förmåga som ligger till grund för teknikämnets innehåll och kunskapskrav.
Kursplanen tar inte upp tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information som ett centralt innehåll förrän i år 7-9, men det betyder inte att vi inte kan inkludera det redan tidigare. Med hjälp av verktyg som LEGO Mindstorms, Little Bits, Arduino, Kano, Raspberry Pi och makey makey går det att jobba med mekanik, konstruktion, hållfasthet och elektricitet till exempel, samtidigt som eleverna lär sig styra med hjälp av programmering.
Vi tror att det är viktigt att redan tidigt börja fundera över hur den digitala tekniken påverkar oss. Vad innebär det för oss om föräldrar kan hålla koll på sina barn via appar ? Vad innebär det att vi umgås med vänner via datorn eller mobilen? Hur mycket el är vi beroende av och hur påverkar det miljön? Det här med att operera in chip i handen, är det praktiskt eller en tokig idé? Vart vill vi att den tekniska utvecklingen ska ta oss? Vi är till viss del med och påverkar den.
”Vi ville att barnen skulle få en första förståelse för hur programmering fungerar, att det faktiskt är ganska enkelt.”
Vi heter Emma Bladh och Jessica Paulsson och vi har världens roligaste jobb. Vi är lärare till 24 glada och nyfikna sjuåringar på Sandbergska Competens i Upplands Väsby.
”Med tanke på det enorma bildflöde vi omringas av kan bildämnet bli ett av skolans absolut viktigaste ämnen, hoppas jag, under förutsättningen att undervisningens innehåll är tidsenligt. Att förhålla sig källkritisk till dessa bilder vi möter innebär även kunskap kring bildspråkets uppbyggnad och karaktär.”
Malin Jönsson arbetar f.n. på Sandgärdskolan strax utanför Borås och undervisar elever i årskurs 7-9.
Maria Hagblad heter jag och arbetar i Sala kommun sedan 25 år. 1989-1999 på Västerfärnobo skola och därefter har jag varit på Vallaskolan. Jag blev anställd som förstelärare med inriktning på IT för ökad måluppfyllelse och arbetar med inkluderande arbetssätt. Var en av de nominerade till Guldäpplet 2014.
HK-bloggen på Vallaskolan har jag drivit sedan maj 2009.
