Sabine Louvet om Den gömda koden

Sabine Louvet, Ma/NO-lärare på Äppelviksskolan
Sabine Louvet, Ma/NO-lärare på Äppelviksskolan

Sabine Louvet är matte och NO-lärare på Äppelviksskolan i Stockholm. Hon är också programledare för Kalkyl, bloggar på Pedagog Stockholm och har medverkat i radioprogramserien Den gömda koden. Här nedan berättar hon om sitt förhållande till matematiken som finns överallt.

Efter en tids matematikstudier var det som ett skynke lyftes från mina ögon. Detta inträffade mer specifikt då vi läste om normalfördelningskurvan under en statistikkurs. Det normalfördelningen beskriver är att om vi studerar något som varierar naturligt, till exempel människors längd, blads storlek, fiskars vikt, så kommer det vi studerar att fördela sig efter normalfördelningskurvan. Vad vi än väljer. Varje gång jag säger eller skriver beskrivningen för normalfördelningen måste jag ta en liten paus och bara låta definitionen sjunka in. Den är så mäktig. Och kurvan är så otroligt enkel och vacker. Normalfördelningskurvan fascinerade mig så pass att jag lät tatuera den på min arm. Där sitter den nu för alltid och påminner mig om hur vackert och enkelt matematiken beskriver världen runt omkring oss.

Under hösten medverkade jag i programserien Den gömda koden som producerats för P1 och sänts i den samma. Programmet handlar om hur vi kan se på världen ur ett matematiskt perspektiv och vad vi kan få syn på då som vi inte ser annars. Det här är vad jag tagit med mig från programmen.

Vi kan hitta liknande matematiska beskrivningar som normalfördelningskurvan, var vi än tittar. Vår värld är faktiskt fundamentalt uppbyggd av siffror i grunden. Byggstenarna som bygger upp världen och bär de krafter som limmar ihop allt, heter elementärpartiklar. Om vi tittar lite närmare på dessa inser vi att deras egenskaper egentligen är matematiska värden. Elektronen till exempel, har värdet minus ett. En del hävdar därför att matematiken bygger upp hela vår värld. Andra menar att matematiken är ett verktyg som vi skapat för att förklara vår värld.

Matematik är ett språk sägs det, och språk är ju konstruerade av människor. Men vad är egentligen språk? Språk är de verktyg vi människor behöver för att kunna förklara oss, för att kunna uttrycka våra känslor, för att berätta varför vi är arga eller varför vi är ledsna. För att berätta för någon att vi älskar hen. Utan våra språk kan vi inte leva. Vi är skapta för kommunikation och utan dem blir vi så isolerade att vi går under. Jag tänker på mannen som skrev en bok enkom genom att kommunicera med blinkningar eller när blinda och döva kommunicerar med varanda i händerna, hur vackert vårt behov av kommunikation och därmed också någon slags närhet, egentligen är. Utan språk är vi inte människor. För mig är matematiken bara en annan form av kommunikation och lika vacker, kanske till och med vackrare. Det är språket som behövs för att vi ska kunna förstå naturen och universum och kanske även språket som bygger upp vår värld. Utan matematiken är vi inte någonting.

I den gömda koden får vi höra fantasifulla tillämpningar av detta grundläggande språk. Hur kan en bygga en matematisk modell som kan förutsäga vad som ska hända en eller två dagar framåt i i tiden? Varför kan vi inte förutsäga allt när vi kan förutsäga hur en människa rör sig på gatan eller hur en flock fåglar ska flyga? Vad kan vi ha för användning primtalen, de speciella tal som bygger upp alla andra tal? Vad är talet pi för en man som ser tal som individer med egna personligheter?

Människan har länge, kanske alltid, haft en dröm om att ha någon som talar om för henne hur hon ska agera. Hur hon ska göra något på bästa sätt. I fantasin har vi skapat varelser eller maskiner som vet vad som är bäst. Matematikska maskiner som kör alla handlingar genom ett matematiskt maskineri för att ta reda på vilket alternativ som är bäst. Här möter vi Hal, R. Daneel Olivaw eller Terminator som agerar utifrån det de är programmerade för – att göra det som är bäst för ett rymdskepps besättning, att göra det bästa för mänskligheten eller för att rädda mänskligheten.

Idag har matematiken kommit så långt att den delvis kan svara på hur vi ska agera. Vi kan mata in vilka ärenden som vi ska göra i en dator och datorn räknar ut den optimala ordningen att göra ärendena i. Vi kan låta datorn räkna ut vilken rutt vi ska köra och spara bensin. Som det ofta visar sig följer vetenskapen fantasin, med matematiken som en ledsagare på vägen.