Vad ska eleverna lära sig i skolan?

Under läsåret har jag och två kollegor deltagit i en FoU-studie i samarbete med utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Stockholms Universitet. Vi ville titta närmare på kopplingen mellan matematikundervisning och programmering. Kan vi använda programmeringsverktyg för att komma åt förståelsen för matematiska begrepp. Vi valde att titta på koordinatsystem, eftersom det är något som återfinns i de flesta programmeringsmiljöer för barn.

Jag återkommer med rapporten av hela projektet. Det ska opponeras på artikeln i september. MEN en liten biprodukt av vår studie vill jag gärna slänga in här som en viktig tanke att bära med sig i diskussionen av huruvida alla borde programmera i skolan.

Skärmavbild 2015-05-13 kl. 08.06.25
Är det detta dagens skola saknar?

Ett av de oftast återkommande argumenten emot kod i skolan är att vi lärare borde ägna oss åt att lära barnen läsa, skriva och räkna först, och att vi kan återkomma med sådant här fluff när vi presterar bra i pisaundersökningarna. Att det argumentet måste komma från någon som inte varit i en skola på 20 år, utgår jag från, till att börja med. Det är ju inte så att vi lär våra elever läsa, skriva och räkna utan sammanhang. Görs det så kanske vi har svaret på de dåliga resultaten redan där. Jag tror alltså att vi lärare klarar av att kombinera läs- och skrivutveckling och matematikundervisning med att samtidigt lära eleverna andra saker, som till exempel kod.

Nu till vår upptäckt. Något vi tidigt upptäckte i screening av eleverna i årskurs 5, var att så gott som samtliga elever hade uppfattningen om att koordinatsystem handlar om fält och inte punkter. Det verkar vara en missuppfattning som följer med eleverna ända upp på gymnasiet i vissa fall, vilket försvårar förståelsen för derivata till exempel. Så varifrån kommer denna missuppfattning? Väldigt många läromedel verkar börja med fältkoordinater, för att lära ut begreppet koordinater. Redan i årskurs 2 jobbar eleverna med detta. Det kopplas ihop med kartor, schack och att ”sänka skepp”. Fältkoordinater är något som vi möter på många håll i samhället och ett viktigt begrepp att bära med sig, saken är bara den att det inte står ett ord om fältkoordinater i lgr11. Inte i matematiken i alla fall.

chess-36334_640

Så hur kommer det sig att något som verkar försvåra elevernas förståelse för kartesiska koordinatsystem, som är det som eleverna ska kunna hantera enligt lgr11, inte ifrågasätts? Det kanske rent av är så att vi borde byta ut fältkoordinatslektionerna i årskurs 2 så att vi istället låter eleverna lära sig flytta figurer i det kartesiska koordinatsystemet som de möter i t.ex. Scratch. Det kanske är så att vi rent av lär eleverna räkna bättre, genom att införa kod i undervisningen? Det tycker jag att läsa-skriva-räkna-människorna borde fundera på.

Skärmavbild 2015-05-13 kl. 08.02.22

För övrigt anser jag att vi lärare måste återta makten över vår profession genom att studera effekten av vår undervisning i klassrummet. Det är det mest givande jag gjort på mina 17 år som lärare. Lyssna gärna på min och Helena Kvarnsells spaning angående detta, på Framtidens Lärande 7 maj 2015. När du ändå är inne på klippet kan du lyssna på Peter Parnes som kommer efter oss. Peter är en av mina klokaste vänner när det kommer till ämnet kod, programmering, datalogi eller vad det nu ska kallas.

Nu poppar det upp initiativ som svampar ur marken

Jag (Karin) blev uppmärksammad på en artikel om ett projekt med programmering i Varbergs kommun, där sjätteklassare får undervisning av IT-utvecklare från ett företag i kommunen. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt för industri och skola att samverka. Skolan behöver den tekniska kompetensen och vi lärare besitter det pedagogiska. Tillsammans kan vi hjälpas åt att komma vidare. Väldigt kul att läsa om initiativet och jag gillar särskilt Viktoria Struxsjös kommentar om att det kan tänkas att lärarna också kan få utbildning i ämnet. Det tror jag mycket på. Heja!

Krönika i Grundskoletidningen 1/15

När jag berättade om mina första försök med programmering på TeachMeet i mars 2013, mötte jag många oförstående blickar hos publiken. Leenden och vänliga applåder, men de flesta undrade nog vad jag höll på med. Likadant på jobbet. Kollegorna lät mig hållas, men det var inte så att de hakade på. Nu börjar det äntligen röra på sig. I en enkätundersökning i höstas, var det 72 grundskolor som provat att jobba med kod i någon form. I december var det 130. Det gör mig glad. Alla borde få den chansen. Alla vi som lever i ett digitalt samhälle borde få lära oss om hur det fungerar, lika väl som vi lär oss om den fysiska världen.

Min önskan inför 2015 är att vi får kraftfulla satsningar på fortbildning av lärarkåren. Och nej, jag tänker mig inte något ”IT-lyft” för 3,2 miljarder. Jag tänker mig inte ens att alla ska lära sig koda. Jag önskar bara att vi får tid avsatt för att ta oss an den kunskap vi behöver lära oss, så att vi själva kan agera som kloka medborgare i ett digitalt samhälle och hjälpa våra elever att göra detsamma.

Fortsätt läsa Krönika i Grundskoletidningen 1/15