Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
– analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
– utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
– värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Kommentarmaterial till kursplanen i geografi
Blogg
Modersmål
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.
Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
– formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
– använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
– anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
– urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
– läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
– reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.
Kommentarmaterial till kursplanen i modersmål
Fysik
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
– använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
– genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
– använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Kommentarmaterial till kursplanen i fysik
Hacka läroplanen!
Teacherhackarna Karin Nygårds och Terese Raymond leder under hösten 2014 ett av 11 lyckliga projekt som beviljats finansiering av Internetfonden! Projektet heter Hacka Läroplanen! och handlar om att tolka Lgr11 med digitala glasögon och förklara på vilket sätt det går att anta ett digitalt perspektiv på nuvarande styrdokument. Vi publicerar en hackad version av Lgr11 här på Teacherhack-webben i slutet av hösten.
Vi kommer även att publicera exempel på lektionsupplägg med digitalt tema, i alla 20 ämnen i Lgr11. Arbetet ska vara färdigt i januari 2015 så det blir en intensiv och rolig höst. Stay tuned för kommande projektuppdateringar!
Årsmöte 29 juni 2014
Teacherhack ideell förening hade årsmöte idag och kan stolt presentera styrelsen för nästkommande verksamhetsår: Terese Raymond, Karin Nygårds och Martin Andersson.
Karin och Terese fortsätter sina förtroendeuppdrag från föregående år. Martin Andersson är IT-pedagog i Åkersberga och har en bakgrund som både lärare och rektor.
Vidare godkände årsmötet verksamhetsplanen för kommande år.
Teacherhack på besök i Åre
21 mars åkte Karin Nygårds upp till Åre skola för att introducera kod i förskoleklass, år 2 och år 4.
Östersundsposten var på plats och gjorde ett reportage.
Digitala Skollyftet
Digitala Skollyftet är en är en öppen digital fortbildning som vänder sig till skolsveriges alla lärare, skolbibliotekarier, skolledare m.fl som genom sin medverkan bidrar till att skapa det digitala lärarlyft vi som verkar i skolan vill se och behöver. Vid den 7 träffen hade Karin Nygårds och jag (Terese Raymond) äran att vara inspiratörer. Nedan kan ni se videon och läsa vårt inledande brandtal för verklig digitalkunskap i skolan.
Brandtal för Digitalkunskap i skolan:
Vi anser att digital kunskap är fundamental för att vara delaktig i dagens och morgondagens samhälle.
Digital kunskap innefattar, som vi ser det, mycket mer än den rent praktiska användningen av digitala verktyg och är inte heller beroende av att arbeta vid en skärm.
Att vara medborgare i ett digitalt samhälle ställer nya krav på kunskaper och förmågor, än vad som hittills varit nödvändigt. I dag räcker det inte att kunna skriva och läsa och räkna. Vi måste också kunna;
hantera ett ständigt flöde av information,
göra adekvata beslut beträffande vår säkerhet och integritet,
hantera att vårt eget material blir tillgängligt för andra och samtidigt lära oss hantera andras material på nätet,
avgränsa användandet och inte låta all vår tid konsumeras av tekniken.
Det är enkelt att tro att barn har digital kompetens eftersom de ofta och till synes obehindrat använder teknik i form av datorer, mobiler och läsplattor. Men det finns en risk att barnens digitala kunskap bara är ytflyt, det finns ingen djupare förståelse.
I läroplanen för grundskolan finns det gott om belägg för att använda datorer och digitala verktyg i så gott som samtliga ämnen. Och i de övergripande kunskapsmålen (Kapitel 2.2) står att eleverna ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Kunskap om digitala verktyg innebär mer än att kunna skriva dokument i word eller göra en powerpoint. Att lämna eleverna ensamma på google, att själva sortera informationen är lika galet som att skicka ut dem oguidade i ett bibliotek och förvänta sig att de ska lära sig något.
Att hantera den digitala världen kräver andra kunskaper och förmågor än de vi har med oss från den gamla skolan. Vi måste alla lära nytt för att hantera detta.
Grunden för att förstå och hantera det digitala samhället, är kunskaper om kod.
Den som vet hur datorer fungerar och kommunicerar, kan göra bättre avvägda beslut om sitt agerande på internet. Genom förståelse för kod kan man också bättre förstå de beslut som andra fattar, beträffande lagar och regler runt internet och programvara.
Framtiden är inte en fast punkt vi är på väg mot, det är något vi skapar tillsammans. Den kodkunnige kan vara med i formandet av vår gemensamma framtid. Den okunnige är utelämnad till att förlita sig på att utvecklingen går åt rätt håll.
En viktig uppdrag som skolan har är att överbrygga ojämlikheter i samhället.
Oavsett bakgrund och kön ska skolan ge alla elever samma förutsättningar till vidare studier och yrkesval. Om vi inte skriver in kunskaper om kod och det digitala samhället, i läroplanen, riskerar många grupper fortsätta stå utanför.
Det saknas kvinnliga studenter på de tekniska linjerna och det är ont om kvinnor i teknikrelaterade yrken. Genom att föra in teknik och programmering tidigt i grundskolan, kan vi motverka gamla könsstereotypiska mönster.
Vi saknar krav på verklig digital kompetens i dagens läroplan, däribland programmeringskunskaper, som vi anser är grunden för den digitala kompetensen.
Barnhack! – kom igång med programmering
Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har publicerat massor av internetrelaterade guider. Den senaste i raden är Barnhack! – kom igång med programmering. Guiden är en praktisk steg-för-steg handbok om hur du som vuxen kan arrangera Barnhack och inspirera barn att utforska och skapa med kod.
Guiden presenterar både olika verktyg som kan användas och ger praktiska tips om att organisera och genomföra ett programmeringsarrangemang för barn. Författaren har bland annat besökt Karin Nygårds som programmerar med elever 4-6 på Sjöstadsskolan och tagit del av deras arbete.
.SE har inlett ett samarbete med Tekniska Museet som kommer att arrangera kurser så att fler barn kan lära sig att programmera. Nästa kurstillfälle – Barnhack – programmera ditt eget spel – äger rum den 4 januari 2014.
Guiden Barnhack! – kom igång med programmering är en första del i en större satsning på att förklara it och internet för barn och unga. Stiftelsen anser att det är en viktig uppgift inför framtiden att väcka intresset hos juniorerna för hur datorer, programmering och nätet egentligen fungerar.
Är du digitalsmartare än en femteklassare?
Eleverna på Sjöstadsskolan skapade en lekutbildningsshow för att avsluta en kurs i integritet och säkerhet på internet. Är du digitalsmartare än en femteklassare?” feat Marcin de Kaminski är ett koncept som utvecklats av Karin Nygårds och hennes elever tillsammans med Marcin de Kaminski. Eleverna fick först i uppdrag att undersöka olika typer av webbaserade säkerhetsaspekter. Själva eventet gick ut på en lek där eleverna utmanade sina föräldrar, och Marcin de Kaminski, i att kunna saker om nätet. Kvällen avslutades med en föreläsning av Marcin.
Det rör på sig!
Eftersom Terese just fått barn och Karin har fullt upp med att dra igång skolarbetet med eleverna, har Teacherhack fått vila lite här på sidan. Det betyder inte att vi inte jobbar för fullt i kulisserna.
Diskussionen om programmeringens vara eller icke vara inom grundskolans ram är aktiv. I vår facebookgrupp finns många kloka tankar samlade.
IT-gymnasiets initiativ Framtidens språk och Christine Johnsons debattartikel på SvD opinion bidrog till att debatten fick nytt liv.
Ny Teknik bad oss kommentera införandet av programmering i Brittiska läroplanen. Det gjorde vi så klart gärna.