Vid en undersökning som Skolverket gjorde 2013 framkom att näst efter informationssökning är det uppsatsskrivning som datorer används mest till i grundskolan. Det känns väl rätt rimligt, eftersom skrivandet sker i många ämnen och att renskrivandet på dator är något eleverna använt datorer till redan innan web 2.0 slog igenom med publicering på nätet.
Med bloggar och andra digitala verktyg för publicering, har elevernas texter fått fler mottagare än lärare och klasskamrater, vilket förhoppningsvis leder till en ökad känsla av meningsfullhet i textproduktionen. Det pratas ofta om effekterna av publiceringen som motivation för eleverna, men det är ingen automatisk effekt. Hela internets karaktär är något skissartad och oredigerad, vilket gör att det inte automatiskt leder tankarna till hög kvalitet och korrekthet. I forum, bloggar och chat växer nya textgenres fram där förkortningar och förenklad grammatik är rådande. För att klara den korta och snabba formen skapas förkortningar och symboler som uttrycker mer än själva orden. Vissa uttryck kommer av internetfenomen, memes, vilket kräver viss kunskap om dessa för att förstås.
Här kan du läsa mer om chattspråk och om svenska språket på internet I dessa arbeten anser författarna att eleverna behärskar kodväxling så pass bra, att vi inte behöver oroa oss för att språket ska spilla över på skolsvenskan. I en annan uppsats kommer författarna fram till det motsatta, att skriftspråket har försämrats i komplexitet och korrekthet, influerat av chatt och sms. Min högst privata spaning är att mina elever inte verkar vara särskilt påverkade av att deras texter publiceras på nätet. Generellt är de inte mer intresserade av att skriva mer korrekt eller utförligt, utan det krävs att jag ställer krav för att de ska anstränga sig. Jag har dragit min egen slutsats att de helt enkelt inte är så brydda över hur texterna uppfattas. Jag tror inte det handlar om chattspråk, utan snarare att deras syn på internet och publicering inte är den samma som jag har. Det kan vara en mognadsfråga, då dessa elever inte är äldre än 12 år, men intressant är det i alla fall. Många andra lärare vittnar om sina elevers vilja att prestera bra vid webbpublicering, men hittills har jag inte sett någon forskning som bevisar att eleverna skriver kvalitativt bättre, bara kvantitativt mer.
Marie Nordmark har gjort en ämnesdidaktisk studie om digitalt skrivande i gymnasieskolan där hon lyfter behovet av att se den digitala skrivprocessen som den fjärde generationens skrivprocess, där allt sker simultant. Hon beskriver processen som skriva-spara-skicka. Studien är mycket läsvärd ur flera perspektiv, inte minst hur eleverna upplever undervisningen i skrivande med datorer.
I sin uppsats #dennyaskolan -en undersökning av IKT-användnings påverkan på lärarrollen och svenskämnet, har författarna Ekström och Hansson kommit fram till att lärarna ser störst positiv effekt av digitaliseringen i skrivandet. Att elever nu kan producera texter tillsammans i gemensamma dokument, samt att dessa gör det lättare att ge formativ bedömning, bidrar positivt till elevernas skrivutveckling. Däremot ser ingen av lärarna i studien någon fördel med digital läsning, för andra än elever med särskilda behov.
Läsning är ett omdebatterat ämne när det kommer till det digitala. Läser vi bättre eller sämre på skärmar? Därom tvistar de lärde. Här finns en vetenskaplig artikel om läsförståelse på skärm jämfört med papper, där en norsk studie kommit fram till att lärförståelsen blev sämre för skärmläsarna. Jag tror att det viktigaste är att vi erbjuder alternativ. Personligen föredrar jag pappersläsning och jag måste stryka under och anteckna när jag läser, annars minns jag ingenting. Vissa föredrar ljudböcker, men det somnar jag av. Att se elever som kämpat med läsning, sjunka in i en ljudbok är dock en ljuvlig syn.
Jag tror också att vi kan träna oss i att läsa på skärmar. Vid läsning på datorn kan det behövas ett rent fönster, att reklamen plockas bort med adblock eller använd tillägget Clearly för att få en ren text att läsa. Det finns knep att ta till och det är rätt intressant att diskutera tillsammans med eleverna hur de gör för att kunna koncentrera sig vid läsning på skärm eller på papper. Att hantera digitala verktyg är något vi lär oss allihop just nu. Om 20 år kommer allt se annorlunda ut.
Att skriva sig till läsning är en metod som gjort stark frammarsch i Sverige på senare år. Det har gjorts en hel del forskning på metoden och några av uppsatserna går att läsa här, här, här och här.