År: 2015

Digital Idrott och Hälsa

Idrott och hälsa kan så klart dra nytta av digitala verktyg som till exempel geocaching för orientering, eller aktivitetsarmband för att logga fysiska aktiviteter. Om vi inkluderar kunskap över hur vi kan leva hälsosamma digitala liv i begreppet digital kompetens så öppnas nya möjligheter för ämnet.

Motverka stillasittande

Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om ökad fetma hos barn och oron för ett ökat stillasittande som följd av ett ökat skärmanvändande. Arbetsmiljöverket skriver till och med om datorer i skolan och hur man undviker datorrelaterade besvär redan i skolåldern. Ett syfte med undervisningen i idrott och hälsa är att eleverna ska utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Teacherhack föreslår därför att idrotten – utan att moralisera – tar hand om den digitala kompetensen som handlar mer om vårt fysiska välbefinnande i ett allt mer digitalt samhälle. Med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets effekter av långvarigt stillasittande och datorer i skolan kan eleverna resonera om hur de bäst ska lägga upp sina dagar.

Programmera rörelse

Att förstå ett par enkla kommandon och den grundläggande logiken i att bygga med kod är en del av en digital kompetens. Idrott och hälsa kan innehålla lekfulla uppdrag som går ut på att skapa rörelse på olika sätt. Det kan till exempel handla om att programmera dans.

Här på Teacherhack finns ett lektionstips som lär ut en förenklad bild av internet med hjälp av Internetkull!

Digital Hem- och konsumentkunskap

Självklart påverkas Hem- och konsumentkunskap av att vi har tillgång till internet, inte minst påverkas arbetsformerna genom inspelade genomgångar och olika sätt att redovisa digitalt. Om det berättar vår inspiratör Maria Hagblad i sitt inlägg och delar med sig av sina resurser.

Värdera val och handlingar

Ser vi till ämnets tre olika syften har digitaliseringen störst påverkan på syftet ”värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.”

Medveten konsument söker

Med internets intåg i våra liv har konsumentkunskapen kommit att få en mer aktiv roll i mångas liv. Från att bara finnas i form av Plus på TV eller Råd&Rön i tidningsform, har vi nu en mängd olika jämförelsesajter för allt från resor till eltandborstar. Vi kan lämna omdömen på böcker vi läst, elektriker vi anlitat och personer vi handlat av på Tradera. Möjligheterna till att vara en medveten konsument är stora idag. Många unga använder redan PriceRunner eller Prisjakt för att jämföra priser. Det är dock ingen självklarhet att alla kan och inte heller att de kan använda sidorna på ett mer medvetet sätt. Det är långt ifrån alltid alla kostnader syns i en sökning. Vilken slags leverans som tillkommer kan variera, både i pris och bekvämlighet, för att inte tala om ur hållbarhetsperspektiv.

Näthandel och miljöfrågor

Att näthandel till exempel, kan ha en negativ inverkan på miljön, är värt att ha med i beräkningarna för bästa konsumtionsalternativet. Kanske kan det vara värt att köpa ett par skor för 100 kr mer, om det besparar miljön en lastbilstransport? Att det tillkommer tullavgifter vid köp från vissa länder och att det kan vara väldigt bökigt att returnera en vara som det är något fel på, är också värt att ta med i kalkylen.

Näthandel och konsumenträtt

Kunskaper om vilka lagar som gäller och vad man ska göra om man får problem med något man köpt på nätet är snårigt men viktigt att lära sig. Liksom att lära sig se skillnad på seriösa och oseriösa annonser kan vara ett sätt att värdera val och handlingar som konsument. Här finns gott om samarbetsmöjligheter mellan samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap, svenska och bild till exempel.

HK-portalen är ett digitalt läromedel för Hem- och konsumentkunskap. Där finns en mängd bra resurser och länkar till  material.

Digital Engelska

Engelska är det dominerande språket på internet. Barn möter engelska via spel, appar och film från tidig ålder.

Nya arenor

Många unga möts online i olika spelvärldar och forum och kommunicerar på engelska både i skrift (chatt) och i tal. Det är vanligt att se instruktionsfilmer ”tutorials”, på YouTube för att lära sig nya saker. YouTube har också en helt egen genre av filmer ”Let’s play” där personer spelar dataspel och kommenterar sitt spelande. Den mest berömda är i nuläget PewDiePie, som är svensk men gör sina filmer på engelska. Han har miljoner tittare över hela världen. Att bli ”YouTubekändis” är idag en möjlig karriär och helt tydligt en lukrativ sådan om man lyckas. Vi har alltså en hel del nya arenor att använda engelska på. Interaktion på internet går oftast fort och ställer krav på att man både ska förstå och hitta ord omedelbart.

Behov av engelska i vardagen

Att bygga vidare på elevernas egna konsumtion och möta deras behov av kommunikationsmedel borde vara ett bra sätt att förhöja lusten att lära sig mer. I Vad gör unga på nätet? (sidan 88) beskriver Elza Dunkels mötet med en elev i åk 8, som skolkade mycket och fick IG i bland annat engelska. Det eleven gjorde när hon skolkade, var att läsa och översätta engelska på en rätt avancerad nivå. Hade eleven kunnat lockas till skolan om läraren lyckats fånga upp den informella kunskapen i engelska? Det kan vi inte veta, men Skolverket betonar i sitt kommentarmaterial till engelska att man ska ta vara på språket i omvärlden, till exempel i olika medier. ”Detta är ett ställningstagande som grundar sig både på forskning och på Skolverkets undersökningar som visar att motivationen och lärandet ökar när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang” (sidan 6).

Här på Teacherhack finns flera lektionstips på temat träna språk via digitala utmaningar. Till exempel Analys av Facebooks datapolicy och Scratch som språkutvecklande arbete.

Sökstrategier för världsmedborgare

Förutom att ämnet är relevant och att användandet av digitala verktyg och internet kan höja motivationen, så har engelskan en viktig position för att stärka elevernas demokratiska deltagande i en digital och globaliserad värld. Genom kunskaper i engelska kan man ta del av andra länders nyheter, lagtexter, forskning och annat av intresse, utan att vara beroende av översättare. I ett lektionstips för historia (Webbens resurser WW1) funderar eleverna över vilka olika källor de får ta del av genom att kunna söka på olika språk. Engelskan är nyckeln till massvis av information.

Digital Bild

Bildämnet är ett av de viktigaste ämnena i det digitala samhället. Vi översköljs av bilder och filmer så fort vi öppnar en webbläsare.

Högre krav på visuell kompetens och källkritik

Vi kan själva producera eget innehåll i större utsträckning idag än för bara ett par år sedan. Det ställer högre krav på vår visuella kompetens. Vi måste bli mer källkritiska även till bilder och filmer. Med digitala verktyg är det lätt att manipulera bilder, men det är också viktigt att lära sig se bildval som ett sätt att styra känslor.

Unga använder bild- och videotjänster

Fundera ett ögonblick på hur det kommer sig att YouTube och Instagram är två av de största plattformarna som unga använder. Att bli youtubekändis är något som både är möjligt och för många eftersträvansvärt. På Instagram laddas det upp 60 bilder i sekunden. Enligt .SE:s Internetstatistik använder 62 procent av flickor, i åldern 12-15 år, Instagram dagligen jämfört med 45 procent av pojkarna.

Att forma sin identitet via internet

Genom den stora trenden med selfies (ett självporträtt taget med en utsträckt arm) har möjligheten till att presentera sig själv för andra, blivit ännu tydligare. Vi kan välja vilka bilder vi vill förmedla av oss själva. Det blir en snabb återkoppling genom att publiken kan gilla och kommentera. Att forma sin identitet via internet är både lättare och mer komplicerat än det var förr, när den enda offentliga bilden av tonårsjaget var bilden i skolkatalogen.

Här på Teacherhack finns ett lektionstips på temat selfies och bildanalys: But first: Let me take a selfie!

Rättigheter och skyldigheter

Återanvändning av bilder är något som finns med i kursplanen för bild, ända från 1-3. Det är dock först i 7-9 som kursplanen anger att eleverna ska möta innehållet rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Det borde absolut finnas med redan från år 1. Att känna till att det finns upphovsrätt på nätet, samt licenser som Creative Commons som gör att man kan kringå upphovsrätten, borde ingå i den första undervisningen om bilder och internet.

Dela-kulturen

På internet frodas en speciell kultur som bygger på återanvändande av andras material, en remix-kultur. Det finns något fint i att bygga vidare på varandras material och se bilder och filmer som utvecklingsbara. Forskaren Cathy Davidson skriver i boken Now you see it, att vi borde titta mer på elevernas förmåga att hantera andras material. Det är en dimension av skapandet som fått större plats på internet och som kräver viss typ av kompetens, både när det kommer till utförande och de juridiska och etiska aspekterna.

Digital Biologi

Källkritik, hållbar utveckling och hälsa är perspektiv från biologiämnet som har hög relevans i ett digitalt samhälle. Det går till exempel att undersöka olika digitala visualiseringsmetoder för naturvetenskaplig statistik och resonera om vad de får för konsekvenser. Mer handfast är kanske samtalet om vilka naturresurser som används i den digitala teknik som omger oss. Och en viktig hälsoaspekt är hur kroppen påverkas av stillasittande skärmaktiviteter.

Ett syfte med undervisningen i biologi är att eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Naturvetenskapliga resonemang som startar i digitala vardagsnära exempel både förenklar bryggan till ett vetenskapligt förhållningssätt och breddar den digitala kompetensen.

Kunskapskrav (åk 6)

Diskutera hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
Årets julklapp 2014 var aktivitetsarmbandet. Med hjälp av det lagras personliga data som rörelseaktivitet, puls och sömn. Med hjälp av olika visualiseringar kan du sedan dela och tolka din hälsa. Aktivitetsarmandet kan vara ett exempel på naturvetenskapliga samtal om hälsa i ett digitaliserat samhälle.

Resonemang om naturresurser hör hemma i biologiämnet och väcker aktuella komplexa frågor om det digitala samhällets påverkan på miljön. Energikonsumtionen som digitaliseringen kräver är mer dominerande inom ämnet fysik (länk) medan kretsloppet för tekniskt avfall hör mer hemma på biologilektionen.

Resonemang om informationens och källornas användbarhet
Att kunna använda digitala verktyg som visualiseringsprogram eller informativa webbsidor är en grundläggande kunskap för att samla information. Att dessutom källkritiskt granska informationen och därigenom öva sig på att tolka en digital samtid är inte unikt för biologiämnet men så klart en viktig del av ett naturvetenskapligt förhållningssätt.

”Elektromagnetism och trådlös teknik” och ”Att prata om porr” är naturvetenskapliga frågeställningar och lektionsupplägg som inkluderar digital kompetens (länk till blogginlägg om digital kompetens).