Tiggare och journalistik

Som reaktion på Elisabeth Höglunds (journalist) text där hon misstänker att tiggeri är organiserat skrev Staffan Landin (frilansande skribent, journalistutbildad) texten Elisabeth Höglund, tiggare och journalistik. Staffan Landin låtsas att han är lärare på gymnasiet och ”rättar” texten så som han tänker sig att en svensklärare på gymnasiet  hade rättat den.

Fortsätt läsa Tiggare och journalistik

Om projektet hacka läroplanen

Den svenska skolan börjar allt mer digitaliseras och det finns många lärare som gör ett fantastiskt arbete. Det här projektet handlar om att lyfta fram praktisk lektionsdesign så att allt fler kan inkludera en digital dimension i undervisningen.

Alla ämnen har en digital dimension

Vi tror inte på att införa ett nytt ämne som till exempel ”digitalkunskap” eller “programmering”. Eftersom alla ämnen berörs på något sätt, av den nya samhällsstrukturen, så måste alla lärare uppdatera sin kunskap om vad det innebär. Därför har vi gett exempel på en digital dimension av samtliga ämnen i Lgr11.

Lektionstips

Under projektet har Karin Nygårds och Terese Raymond skapat webbresursen Teacherhack.com för att visa hur alla ämnen kan bidra till skolans digitalisering. Lektionstipsen erbjuder en digital väg till kunskapskraven. Uppdragen i lektionstipsen har en bredd från till exempel NO-relaterade visualiseringar till analys av användaravtal och genreskrivande av nätbaserade skräckmemes.

Kommentarsfältet till alla lektionstips är öppet för möjligheten att vidareutveckla lektionen och ge nya förslag på frågor och tillvägagångssätt. Bidra gärna med era erfarenheter!

Hackad läroplan

För att komplettera lektionstipsen finns den hackade läroplanen. Det är korta texter som ger förslag på digitala kopplingar till det centrala innehållet i samtliga ämnen i Lgr11. Inom kort kommer även dessa texter att publiceras gemensamt i en slags guide.

Röster om digitalisering

Här finns även texter från olika lärare som ger sin bild av skolans digitalisering. Det kan till exempel vara förslag på hur man kan strukturera ett arbetsområde som digitalkunskap eller konkreta beskrivningar på arbete med Skype i klassrummet eller upphovsrätt. Vill du också publicera en text på Teacherhack? Hör av dig till oss så fixar vi det!

Internetfonden

Projektet Hacka Läroplanen! genomfördes under 2014 med stöd från Internetfonden som är en fantastisk resurs för att utveckla arbetet med internet i Sverige. Vi hoppas att projektet bidrar till ökad förståelse för internet och webbaserad kultur. Tack!

Happy hacking! /Karin och Terese

Analys av Facebooks datapolicy

Var och hur lagras min data? Vem äger min data? Vad betalar vi med när en tjänst är gratis? Den här uppgiften handlar om att läsa och analysera texter som blir allt mer vanliga i en digital vardag – datapolicys. Vid sidan av den språkliga träningen reflekterar eleven om konsekvenser av att acceptera olika typer av användaravtal.

Uppdrag

Den här lektionen utgår från Facebooks datapolicy eftersom det är ett elevnära användaravtal. Uppdraget är att läsa igenom datapolicyn och resonera om vad innehållet innebär för användarnas integritet. Förslag på diskussionsfrågor: Hur är texterna utformade? Vem äger användarens lagrade data? Hur kan tjänsten vara gratis?

Material

Tidsåtgång

En eller två lektioner

Fortsätt läsa Analys av Facebooks datapolicy

Trådlös teknik på frekvensnivå

Hur fungerar egentligen skolans trådlösa nätverk? Vad är elektromagnetisk strålning? Utsätts jag för någon slags hälsorisk på grund av trådlös teknik? Vilken betydelse har trådlös teknik haft för människors levnadsvillkor? Det här är en undersökande lektion som varvar naturvetenskaplig kunskap om elektromagnetism med källkritisk granskning av olika råd och rön.

Genomförande/uppdrag

Först måste begreppet elektromagnetism introduceras och förklaras. Efter det blir uppgiften mer undersökande och kan bland annat innehålla att skapa/rita en en modell över skolans trådlösa nätverk eller mynna ut i en kritisk granskning av olika källor med syfte att beskriva hälsorisker av trådlös teknik.

Material

  • Strålsäkerhetsmyndigheten om trådlös teknik
  • Strålskyddsstiftelsens texter (Ej länkat webbmaterial. OBS! Faktagranska!)
  • Undervisningsmaterial om elektromagnetism

Tidsåtgång

En till två lektioner

Fortsätt läsa Trådlös teknik på frekvensnivå

Frida Monsén om digital kompetens

frida-monsen-teacherhack-2015
Frida Monsén, Digital utvecklingsledare, Fjällenskolan

”För mig handlar digital kompetens i grunden om demokrati och likvärdighet. Det är helt enkelt något vi måste arbeta med om vi vill ta läroplanens uppdrag på allvar.”

När Frida Monsén tog fram ett paket kring digital kompetens skapade hon fyra delar; hantera, skapa, dela och förstå. Här beskriver Frida Monsén sitt arbete med digital kompetens.

Fortsätt läsa Frida Monsén om digital kompetens

Webbens resurser WW1

Den här lektionen erbjuder en samling webbaserade resurser för att närma sig fakta om första världskriget på ett lite annorlunda sätt. På samma gång inkluderas samtal om sökstrategier för webben.

Genomförande/uppdrag

Introducera de sex resurserna (nedan) och förklara på vilket sätt du tror att de kan vara till nytta för eleverna. Ta tillfället i akt att även fråga efter elevernas bästa sökstrategier för webben. Du kan till exempel tipsa om att:

  • lägga till ordet ”interactive” och kanske få en annan användarupplevelse än av en vanlig bok eller text
  • du får olika källor beroende på vilket språk du söker på. Svenska ger inte lika många träffar eftersom inte Sverige var delaktiga i till exempel första världskriget medan engelska ger många bra träffar. Skulle det dyka upp andra typer av källor om vi kunde söka på tyska?

Material

Tidsåtgång

1 lektion för att presentera materialet. Sedan behöver eleverna mer tid att gå igenom källorna, så klart.

Fortsätt läsa Webbens resurser WW1

Digital Fysik

I skriften Naturvetarna förändrar samhället finns flera exempel på hur samhället påverkats av naturvetenskapliga upptäckter. Radiotekniken till exempel har förändrat världen så fullständigt att vi idag har svårt att tänka oss en värld utan denna elektromagnetiska informationsförmedlare.

Fysiken i naturen och samhället

Kursplanen i fysik innehåller mycket riktigt ”hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik” (centralt innehåll i årskurs 7-9). Så, på fysiken kan vi verkligen nörda loss och undersöka hur det trådlösa nätverket fungerar, på frekvensnivå! Samtidigt finns det oro och negativ propaganda kring trådlös teknik. En annan viktig del av den digitaliserade fysiken är därför källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner.

Elkonsumtion och elberoende

I årskurs 7-9 ska fysiken också behandla ”elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället”. På bara ett par år har grenuttaget seglat upp som det allra viktigaste tillbehöret för en konferens. Har vår elkonsumtion förändrats i takt med digitaliseringen?

Fysiken och världsbilden

Här kan vi även resonera om vad radiotekniken fått för betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Och att behandla ”några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen” finns redan i fysikens centrala innehåll i årskurs 4-6. Där står det även om ”elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning”.

Den smarta telefonen

För årskurs 4-6 kan smarta telefoner användas som exempel på fysikaliska fenomen. Vad händer i batteriet när det laddas? Vad kan man göra för att spara batteritid? Hur hänger det ihop?

Digital Kemi

En digitaliserad värld skapar nya behov. Teknikkonsumtionen ökar, batteritiden ökar och lagringsutrymmen ökar. Samtidigt är den tekniska produktionskedjan inte okomplicerad ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ett digitalt kretslopp

Kursplanen för kemi anger att eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Redan åk 1-3 inkluderar kunskaper om källsortering och om materialet i vardagliga föremål. De äldre eleverna (åk 4-6) lär sig om materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter. Det centrala innehållet för åk 7-9 innehåller både livscykelanalys av några vanliga produkter och människans användning av energi- och naturresurser samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Livscykeln hos en smart telefon

Kemin kan vara en nyckel till att förstå energiomvandlingar och materiens kretslopp i digitala produkter. Tänk att följa hela livslängden hos en så kallad ”smart” telefon. Produkten Fairphone har en väldokumenterad produktionsprocess, från gruvdrift till tillverkning, och även strategier för återvinning. Förutom att beskriva kemiska sammanhang sätter eleven sin digitala vardag i ett globalt sammanhang.

Nutida upptäckter

Dessutom ska åk 4-6 behandla nutida upptäckter inom kemiområdet för och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Mobila telefoner till exempel är idag en given del av dagens tekniska och sociala digitala infrastruktur. Och batteritiden som styr oss beror på den kemiska energins omvandling till elektrisk energi!

Skärmar och kemiska processer

En digitaliserad värld innebär att vi spenderar många och långa stunder vid skärm. I kunskapskraven för både åk 6 och åk 9 ska eleverna kunna söka naturvetenskaplig information, använda olika källor och föra underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Just nu pågår forskning på sömnlabbet i Uppsala angående om – och i så fall hur – det blåa ljuset från skärmar påverkar sömnhormonet melatonin. Det låter ju inget vidare. Men, hur funkar det? Stämmer det? Den digitala dimensionen i de naturvetenskapliga ämnena sätter fokus både på de grundläggande förutsättningarna och på aktuell forskning angående hur vi interagerar med tekniken.

Digital Samhällskunskap

Tänk dig ett Sverige utan internet. Att vi plötsligt inte har tillgång till uppkoppling av en eller annan orsak. Hur mycket skulle det påverka  vårt samhälle? Om vi tittar på Samhällskunskapens fem delar: de sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska aspekterna av samhället, hur skulle respektive del påverkas om vi kollektivt förlorade tillgången till internet?

Det sociala samhället ställs inför det faktum att vi får svårare att kommunicera. Plötsligt måste vi ringa till varandra om vi vill prata och då gäller det ju att det inte är ip-telefoni vi använder. All brevväxling måste ske via fysiska brev och för att det ska fungera måste vi anställa en väldigt massa brevbärare och bygga ut posthanteringen. E-biljetter fungerar inte längre när vi ska resa.

Det mediala samhället blir en dröm för alla papperstidningar, men också en mardröm då det blir mycket svårare att bevaka omvärlden utan internet. Korrespondenterna måste skicka sina artiklar och bilder med post. Ingen direktsändning där inte. Vår digital-TV funkar inte, och inte heller någon av alla tjänster vi vant oss att konsumera film och TV via. Får regeringen igenom sitt beslut om DAB radio, så fungerar ju inte ens det längre. För masskommunikation får vi finna oss i att inte nå ut fortare än på ett dygn, så vida vi inte tar till gamla hederliga knep som ridande budbärare.

Det rättsliga systemet tappar koll på alla register som ligger online. Det går inte att göra samkörningar med externa källor och hela samhället blir mindre rättssäkert.

Det ekonomiska systemet lär helt gå om intet, då vi har väldigt mycket information i våra internetbanker. Alla aktieinnehav, bolån och sparkonton, hur ska vi reda ut allt det, utan tillgång till internet?

Det politiska samhället påverkas av att vi inte har samma möjlighet att påverka direkt och inte snabba nyhetsflöde.

 

 

Digital kompetens

Work in progress… Textbearbetningar pågår under januari 2015

Digital kompetens för oss är att kunna hantera en digital dimension av livet. Det handlar helt enkelt om att förstå allt som hänger ihop med den data som vi producerar i och med digitala praktiker.

I antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer föreslår Elza Dunkels att idén om digital kompetens som en teknisk förståelse hänger kvar från en tid innan internet. Men om vi inkluderar alla våra handlingar som har med digitala verktyg och internet att göra så måste den digitala kompetensen förstås i ett vidare sammanhang.

Bland EU:s nyckelkompetenser är Digital kompetens en av åtta. I likhet med Elza Dunkels i Interaktiva medier och lärandemiljöer vill Teacherhack dimensionen dessutom skär igenom alla de andra sju nyckelkompetenserna. Elza Dunkels förelår Livskompetens, Informationsvärdering och att avslöja medier som essentiella delar av en digital kompetens bortom den rent tekniska användarkompetensen.

I DIGCOM finns en översikt av