”Att ställa bra frågor utifrån det vi vet sedan tidigare samt kunna tolka och värdera svar vi får är vitala förmågor i det digitala samhället.”
Kristoffer Nordekvist arbetar på Montessoriskolan Luleå där han undervisar i biologi, fysik, kemi och teknik i årskurs 7-9. Sedan våren 2015 även förstelärare med fokus på hur skolan använder digitala resurser och vilka röda trådar som löper genom hela skolenheten. Kristoffer är intresserad av att ställa frågor, formativ bedömning, aktivering av eleverna samt digitala hjälpmedel.
Bloggenär framförallt till för Kristoffers elever, men alla är välkomna.
Kristoffer på twitter: @knordekvist. Twittrar mest om digitala hjälpmedel, frågeställningar, naturvetenskapliga nyheter och #dagensintrofråga som ställs till eleverna i början av lektionerna (beror på ämnet de läser).
Här berättar Kristoffer om hur han ser på vikten av att ställa bra frågor:
Människan har alltid varit nyfiken: vad är eld? Varför går solen upp? Hur kan flygplan lyfta? Kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena i LGR 11 tar fasta på detta och inleds alla på samma sätt: ”Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.” För inte så många år sedan fanns tre kungsvägar i skolan för att mätta denna nyfikenhet och behov av kunskap:
lärarens kunskap,
ämnesboken och
undersökningar och experiment.
Innehållet i skolans undervisning av biologi, fysik och kemi har anpassats efter dessa vägar: vilka lärare med vilka ämnesintressen, vilka böcker skolan har och vilken materiel som finns till hands har stort inflytande över ämnesinnehållet. Digitaliseringen av vår värld påverkar dessa vägar till kunskap och därmed ämnesinnehållet bland annat genom att det nu är möjligt att finna svar på frågor som de i inledningen av denna text med en enkel sökning på internet. Om, och det är ett stort om, eleverna klarar av att hitta svaret och förstå det. Ett digitaliserat klassrum där internet finns tillgängligt omformar de tre gamla vägarna till kunskap på ett fundamentalt sätt: det finns hela tiden en annan källa att jämföra med.
Ämnesinnehållet i grundskolans NO-undervisning måste därför anpassas för att hamna i linje med denna nya källa till kunskap. Här följer tre perspektiv som skolans NO-undervisning måste utveckla för att följa med i digitaliseringen:
Vad vet och kan du nu? Elever måste få möjlighet att utveckla sin förmåga att presentera vad de kan och vet för sig själv och andra, detta är utgångspunkten för fortsatt kunskapsutveckling.
Vad vill du veta? Elever måste få möjlighet att utveckla sin förmåga att ställa välriktade frågor som kan besvaras eller åtminstone leda vidare till andra frågeställningar. I den här förmågan bör också en ansats finnas till att fundera igenom i vilket forum frågan ska ställas; var kan jag hitta svaret?
Vilka svar får du? Svar som elever hittar till sina frågor på internet har två aspekter som elever måste få möjlighet att utveckla sin förmåga att bedöma: trovärdighet och relevans (här ingår också djupet på kunskapen – är svaret på en nivå som eleven klarar av att ta till sig?)
Skolans undervisning inom naturvetenskap måste ta hänsyn till den digitaliserade världen och det enorma kunskapsflöde som finns att tillgå. Enligt dagens läroplan ska den naturvetenskapliga undervisningen i skolan arbeta för att eleverna ska utveckla sin förmåga att ställa frågor och resonera om olika källors trovärdighet och relevans. Det finns ett behov att uppdatera detta så att komplexiteten och potentialen i den digitala världen blir tydligare. Det är på sin plats att påpeka att engagerade och kunniga lärare redan nu kan ge sina elever denna träning. För att en likvärdig skola ska nås där alla elever får denna träning måste läroplanen eller kommentarmaterial till denna förtydliga att undervisningen måste ge möjlighet för eleverna att utveckla de ovan nämnda förmågorna.
Här följer avslutningsvis ett exempel på hur de tre förmågorna beskrivna ovan kan tränas inom naturvetenskapliga ämnen i en digitaliserad skola. I exemplet är områden där undertecknad anser att läroplanen eller kommentarmaterial behöver uppdateras och förtydligas markerade med kursiv stil.
Elev har fått i uppgift att undersöka och redogöra någonting om ett livsmedels näringsinnehåll.
Antag att eleven väljer bröd. Vad vet nu eleven om detta sedan tidigare – kanske att bröd är en källa till kolhydrater. Skolan måste stötta eleven att sammanställa sin kunskap inom området och skapa nya frågeställningar. Antag vidare att eleven bestämmer sig för att undersöka om bröd innehåller proteiner – hur ska eleven gå tillväga?
Först måste en fråga formuleras, här måste skolan stötta eleven att ställa en rak och öppen fråga (beroende på svar kan frågeställningen senare snävas in). En bra första fråga skulle här kunna vara ”innehåller bröd protein?” (en mer specifik frågeställning skulle ju kunna vara ”vilket bröd innehåller mest protein?). I gårdagens skola hade eleven läst i en ämnesbok, tittat på innehållsförteckningar och frågat läraren. I morgondagens skola ställer eleven sin fråga på internet (men använder säkert också använder bok/innehållsförteckning/lärare).
Vilka svar får eleven? Använder eleven en vanlig sökmotor på internet kanske de fem första svaren kan vara intressanta till en början (skolan som helhet måste givetvis hjälpa elever förstå sökmotorers funktion). Skolan måste stötta eleven att fundera över svarens trovärdighet och relevans samt hjälpa eleven att utveckla sin förmåga att sammanställa svaren.
Utifrån detta får eleven gå vidare med sin frågeställning eller eventuellt göra en laborativ undersökning. Eleven har fått utveckla sin förmåga att söka och använda information i en digitaliserad värld.
Att ställa bra frågor utifrån det vi vet sedan tidigare samt kunna tolka och värdera svar vi får är vitala förmågor i det digitala samhället. En läroplan som tydligt visar att elever ska få utveckla dessa förmågor hjälper morgondagens medborgare.